Tassar och Fötter

Igår blev Wilda och de andra valparna 7 månader. Tiden går så fort. Känns som det var igår vi fick henne men samtidigt känns det inte som vi någonsin varit utan henne. Idag skulle vi prata om siffror som betyder mycket för oss, och jag valde bland annat att nämna 11/2. Just för att det betyder så mycket, att HON betyder så mycket. 

Vi skulle ha börjat på en fortsättningskurs med Wilda, men efter endel strul vart det ingen första träff. Så nu måste vi vänta en vecka till för att börja. Men jag ser fram emot det och tror det kommer bli väldigt bra.

Wilda är väldigt lättsam nu och hon förstår det mesta man säger. Även fast hon ibland kan blir "döv" när vi är ute och hon hittar något som är roligare än mig.

Hon har även hunnit med att ge mig en hjärtattack. Vi var ute i skogen ovanför där vi bor, och hon är alltid så duktig på att följa oss när vi är ute. Men nu på 2 sekunder var hon bara borta. Vi ropade och ropade, men hon kom inte. Jag sprang tillbaka i panik därifrån vi började turen, och Jonas stod kvar på samma ställe. Tillslut ropade Jonas att hon var tillbaka. Såg ut som att hon blev lite rädd också för att vi försvann, men oftast har dom ju mer koll än vad man tror. Hon var inte borta länge, men det kändes som en evighet. Och hon hann ju med att ge matte lite panik bara.

Sen har hon växt endel igen. Som jag sagt förut växer hon väldigt ojämnt, men just nu är hon ganska rak :) Det är svårt att se skillnad när man ser henne varje dag men när man tar kort och jämför, tycker jag man ser det lättare.