Agility
Höst i Mittådalen
Kennelträff
Enya
Löptik
Nu är Wilda igång med sitt fjärde löp. Hon började helt utan förvarning och vår hundvakt sa ”Wilda blöder och jag hittar inget sår”. Jaha, då var det den tiden igen. Hon är lite varierande med tiderna mellan löpen men ändå hyfsat jämt, det brukar vara mellan 6 och 8 månader.
Men än så länge är hon väldigt lugn och behaglig. Vi var hos mina föräldrar i helgen, som har två hanar. Hon fick då bara umgås med den kastrerade av dem, och hon är inte alls så på honom som hon var sist. Men det blir väl kanske värre sen. Det enda hon inte tycker är så roligt är att ha den otroligt snygga trosan hon måste ha när vi är borta och på besök hos någon.
Nu har vi också kommit tillbaka till vardagsrutinerna, sedan jag kom hem. Skönt för både Wilda, matte och husse. Ett tag så hade Wilda lite svårt med hundmöten. Då tog jag kontakt med en hundinstruktör som jag och Wilda är väl bekant med och som är väldigt duktig. Efter det samtalet och lite vägledning så har vi tränat Wilda så nu fungerar det mycket bättre
Utöver det så har jag börjat introducera Wilda för Rallylydnad, vilket jag tror att hon tycker är lika kul som matte. Därför passar det så bra att det var just det som vi ska träna på kennelträffen. Det skulle vara så kul om det passar sig med skola och jobb så vi har möjligheten att träffa alla valpar och ägare. Kanske kul för dem också att se Wilda eftersom hon inte varit med de senaste gångerna.
Sen har Wilda fått en till tollarkompis i familjen. Wilda måste ha gjort ett bra intryck för Jonas syster och hennes fästman har köpt en liten tollartik för en vecka sedan. Så kul! Det enda som känns lite trist är att de bor i Umeå och därför kommer vi inte träffa de så ofta. Men vi planerar in en träff efter påsk då vi ska få hälsa på den lilla tjejen som heter Enya. Hon är enligt uppgifter också en riktig vilding. Detta kan bli intressant..:)
MinVilda Wilda blir 2 år!
HIPP HIPP HURRA för MinVilda-valparna idag! Idag blir hela kullen 2 år. Det är så sjukt att tänka att Wilda blir 2 år, för för mig är hon en lite tjej fortfarande. Samtidigt som det känns som att vi haft henne hela livet. Kan inte komma ihåg hur det var utan henne.
I höstas fick jag prova på att vara utan henne, och det var en tuff tid. Jag åkte genom skolan på utlandspraktik då chansen för mig att få praktik här i Jämtland var näst intill obefintlig. Jag var då borta i nästan 4 månader på andra sidan jorden, i Indien. Det var verkligen en prövning för mig. Dels för att det var så annorlunda i en annan kultur och alla jobbiga saker vi fick vara med om genom att jag praktiserade på ett hem för barn till sexarbetande kvinnor. Jag saknade Wilda och alla hemma otroligt mycket och tiden gick både fort och otroligt långsamt. Jag tittade på filmer och bilder varje kväll så jag ändå skulle känna att jag hade henne med mig. Blev glad varje gång hon på filmen spexade till det eller busade.
När jag väl kom hem var det ett kärt återseende. Hon kände igen mig direkt och bara hoppade och gnällde. När vi lugnat ner oss senare på kvällen var hon ändå lite brydd på mig. Jag tror hon tyckte det var lite konstigt att ha mig hemma igen, efter så lång tid. Det är inte konstigt att hon behövde någon dag för att vänja sig med att jag var hemma igen. Men det som var roligt var att se vilket starkt band Wilda och Jonas hade skapat. I början när jag talade till henne och jobbade ihop, tittade hon alltid på Jonas för att se vad han tyckte. Men nu är allt som vanligt vilket känns jätteskönt!
Wildas födelsedag har firats genom att matte har pluggat. Förutom det har vi ändå hunnit med en långpromenad, bus ute i snön och photoshoot. Sen får det bli en tårta ikväll med massor av smaskens i! Vi fick även ett brev på posten med en stor bild på Wilda, antar att hon är 8 veckor på bilden. Så fin hon var, och ÄR!
Grattis igen till Wilda och hennes syskon på 2-års dagen! <3
Vatten och skog
Nya Bilder på Wilda
Midsommar
Skogen
Nya tag
Dåliga dagar och bra dagar
Igår var det ingen bra dag alls...Det började när jag och Wilda tog morgonpromenaden. Hon spydde två gånger, sen hade hon diarré med blod i. Jag var inte sen med att ringa till djursjukhuset och vi fick komma in nästan på en gång.
Väl där fick Wilda ta både tempen, blodprov och röntgen. Efter lite väntan berättade varerinären för mig att de inte sett något på bilderna men att det möjligen kunde vara magkatarr, och att hon skulle få stanna kvar för observation och dropp över natten.
Det var ingen rolig information, trots att jag vet att det är bättre att hon stannar där gör det så ont o hjärtat att lämna henne där när hon inte är helt kry. Hade jag fått hade jag bott kvar över natten med henne!
Sedan fick jag samtal på kvällen om att hon hade det bra, men att hon gnydde när hon försökte bajsa. Så kvällen och natten har varit bättre om man säger så.
Idag har det varit en betydligt bättre dag. Det börjar med att vi får tillbaka resultatet från höftleds- och armbågsröntgen. Det var både grad A och 0! Så överlycklig! Skönt att det gick bra men väntade fortfarande på samtal från djursjukhuset. Sen kom ett samtal att hon mår bättre men de skulle försöka få i henne mat och se om hon behöll det och återkomma. För en timme sen så kom det sista samtalen där de berättade att hon var matfrisk, pigg och hade ingen diarré eller hade inte spytt. PUST! När jag och Jonas mötte upp henne på sjukhuset var det en glad och sprallig tjej som sprang emot oss. Det känns så skönt att ha henne hemma igen. Nu ligger hon bredvid mig, och sover så sött och jag kan känna mig lugn....
Så visst finns det både bra och dåliga dagar...
Röntgen
Idag har Wilda varit och gjort sin första höftleds- och armbågsröntgen. Sist Wilda blev sövd gick det inte så bra då hon vägrade somna. Men denna gång gick det bättre. Dock var det lite kö in till röntgenrummet så Wilda hann piggna till lite innan vi skulle in. Då blev det lite sprattel på bordet men det gick bra. Bilderna blev bra första gången så hela processen gick väldigt fort.
Efter uppvaket har det gått bra med hon är väldigt trött och dåsig. Eftersom de kan ha lite svårt att reglera värmen efter sövningen så har Wilda legat inlindad i en filt och myst. När hon väl fick äta var hon väldigt hungrig, så det var bra att se att hon hade matlust.
Nu är det vara att vänta i 1-2 veckor och hålla tummarna för att allt går bra och bilderna ser bra ut.
Pause
Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade denna blogg. Den har inte hamnat på prolistan på senaste, då jag haft otroligt mycket i skolan. Det har jag fortfarande men nu är jag sjuk så då kan jag passa på att skriva lite.
Hunden då....ja hon har haft ögoninfalammation igen, den olycksfåglen. Men nu är det bra igen, får se hur länge det håller i sig då :)
Wildas träning går sådär. Fokus sitter bra nu, med störning, och targeting sitter också hyfsat bra, och samma med sitt. Efter det har vi inte börjat träna in något mer för jag tyckte det blev lite för mycket för mig. Jag hann inte med och blev därför stressad. Så nu har vi tagit en liten pause och kör på det som vi nästan kan innan vi går vidare. Tycker verkligen att det är så roligt att Frida lägger ut träningsprogram och att vi har vår sida på Facebook, där vi kan följa varandra. Men nu måste jag lugna ner mig lite, för att inte tappa det roliga i träningen.
Men glad påsk på er allihopa!
Varmare
Wilda har nnu äntligen börjat bli bra i tassen. Det har tagot över en månad för henne, och det har varit en jobbig tid för både henne och oss. Man har trott att såren på hennes tass börjat läka, men så har de gått upp på något vis. Antingen har hon kommit åt och slickat eller så har hon tappat sin sko ut och rivit upp det. Det har varit jobbigt att hela tiden börja om på ruta ett. Och Wilda har inte heller haft det kul eftersom hon inte har fått rusa av sig ute som hon brukar, och inte gått på långa promenader. Men nu tror jag verkligen att det börjar ordna sig.
Vi har kommit igång bra med träningen igen nu också. Vi går på en styrd träningsgrupp varannan vecka då vi tränar lite olika saker. Vi har ju hållt på hela hösten men nu är det mycket nya hundar, vilket är bra för henne att träna.
I torsdags var vi inne i stan och tränade. I början var hon all over the place, men efter att tag tog hon sig samman och det gick jättebra. Hon hade fokus på mig hela tiden och klarade uppgifterna med bravur. Man blir förbryllad varje gång av att hon lär sig så snabbt.
Sen har vi även hakat på Fridas träningsdagbok, vilket jag tycker är superbra! Det är så lätt att förstå när hon beskriver exakt hur man ska gå till väga och variera och avancera med olika moment. Med hjälp av videor kan vi även se hur slutresultatet ska se ut.
Förra veckan tränade vi fokus, vilket har gått väldigt bra. Och denna vecka ska vi träna targeting. Det har vi tränat lite på sist vi hade träningsgruppen så då får vi repetera och avancera. Det enda som är att jag har tentavecka denna vecka så det kommer blir mycket plugg. Då är det bra att vi är två och så är det ju alltid skönt med lite pauser i pluggandet!
1 år!
Tiden har gått så fort, samtidigt som jag knappt minns tiden innan henne. Det här året har varit ett spännande, lärorikt och mycket givande år. På många sätt har vårat liv blivit annorlunda, och vi är nu tre istället för två. Jag är så glad att vi fick en av Min Vilda-valparna och jag vet inte vad jag skulle ha gjort utan våran busiga, energifyllda glädjespridare som alltid är nyfiken och villig att jobba med vad än matte eller husse har för sig.
Just nu har vi haft ett litet uppehåll i träninge, dels för att vi stått mellan två kursen och dels för att Wilda till viss del varit lite invalid. Men nu är vi snart tillbaka på banan igen och jag har fått träningstips från Frida som jag ska sätta igång med snart. Ska bli en spännande vår, men nya utmaningar!
Himlen
Hon har också fått en ny lekkompis, som bor i samma hus. En golden på 2 år som älskar att leka med Wilda och inte blir less av att hon är väldigt intensiv i sin lek. Han är också undergiven vilket passar vår tjej, som alltid ska vara den som bestämmer.
Vi har haft ett träningsuppehåll ett tag nu, men till veckan körde vi igång igen med lite repetitioner och mycket miljöträning vilket hon behöver. Eftersom jag tydligt märker att hon befinner sig i trotsåldern är det inte läge för allt för mycket ny inlärning. Men hon tycker det är väldigt roligt när vi tränar och som jag såg att några skrev på vår gemensamma "Min Vilda" sida på facebook, gillar hon inte så mycket beröring under träning då hon har full fokus på uppgiften.
Som sagt har vi gjort mycket miljöträning på sistone, då vi märkt att det behövs. Vi har tagit flera stadsvandringar och det som var jobbigt var när man mötte en och en på en promenadsträcka istället för inne i centrum då hon hade full fokus på mig. Jag tog även med henne till skidbacken en dag så hon skulle få se skidåkare för första gången, vilket hon tyckte var lite läskigt och ovant. Men det är bara att fortsätta med träningen.
God Jul och Gott Nytt År!
Vill önska alla en riktigt
God Jul
och
Gott Nytt År!
Glädje
Annars går allt bra med oss. Wilda och jag går ju på en fortsättningskurs med en riktigt bra grupp och ledare. Wilda är mycket yngre än anna där men klarar uppgifterna minst lika bra! Vi får mycket beröm, vilket både matte och Wilda tycker om :) En Irländsk setter där som är kär i Wilda..haha så rolig! Efter jul är den kursen slut men då ska vi kanske hoppa på en styrd träningsgrupp efter det för att hålla igång träningen eftersom vi båda tycker det är så roligt. Då kommer vi ha lite olika teman, som spår, stadsvandring, klicker, aktivering inne och ute m.m. Vi får se lite hur det ser ut, men fler kurser blir det iaf!
Utställning
Hennes kritik:
”Lätt och luftig juniortik. Fem vänligt uttryck. Något knappa vinklar både fram och bak. Har en tillräcklig bröstkorg för sin storlek. Kunde önska mera benstomme. Rör sig energiskt men kunde ha bättre steglängd”.
Det är roligt att vara med på tävlingar och se. Man blir taggad att fortsätta tävla och jag är sugen på att börja kolla in lite andra tävlingsgrenar så småningom, och se om Wilda tycker det är lika roligt. För det märks att hon gillar när det händer något.
Vi fortsätter att träna henne i skogen och tar med henne ut på promenader. Vi har ju verkligen märkt att hon har ett stort intresse för spår. Rådjur är hennes stora intresse :) Förra veckan hade hon till och med ståndskall på dem. Vi har börjat träna henne med visselpipa nu och reaktionen är helt otrolig. Hon springen så det dundrar i marken om man kallar in henne med den.
Hade ingen bra bild sen utställningen, men vi får ta en när jag ställer henne.